Gävleborg är Sveriges mesta lastbilspåbyggarregion. Här finns kommuner där var hundrade invånare jobbar inom vår bransch. Det här är också en region där ungdomarna vill jobba med lastbilar – men hindras av bristen på utbildningsplatser. Ska vi kunna utveckla vår bransch i Gävleborg måste regionen öppna upp fordonsprogrammet för intresserade ungdomar!
Gymnasieskolan ska dimensioneras efter den regionala arbetsmarknadens behov, något som vi i branschen efterfrågat länge.
Skolverket har tagit fram ett planeringsunderlag som ska hjälpa regionen att dimensionera utbildningarna utifrån våra regionala behov. Det här planeringsunderlaget ska användas för utbildningar här i Gävleborg som påbörjas hösten 2025.
Vi inom släpvagnstillverkning-, lastbilspåbyggare- och komponenttillverkarbranschen i Gävleborg har låtit analysera vad planeringsunderlaget från Skolverket egentligen säger om just vår region. Vilka gap finns mellan utbildningsutbud och elevernas efterfrågan och vad det innebär för vår branschs kompetensförsörjning?
Vad rekommenderar Skolverket Gävleborg?
Man konstaterar att den totala industrin står för en högre andel av sysselsättningen i Gävleborg i jämförelse med riket i stort, samtidigt som man är en region med hög arbetslöshet. De som går fordonsprogrammet har störst chans av alla yrkesutbildade att få jobb! Skolverkets handfasta råd är att öka intagningarna på fordonsprogrammet från 5% till 7% av alla platser, och industritekniska programmet från 5% till 6%.
Baserat på SCB:s beräkningar kommer det år 2035 att vara nationell brist på personer utbildade inom fordon, industriteknik, el/automation, naturbruk och vård och omsorg. Det överensstämmer med bristområdena i Gävleborg.
I Skolverkets statistik över vilka gymnasieprogram som ungdomar vill gå på skiljer sig Gävleborg stort från Sverige i övrigt. I Gävleborg söker mer än 50% av eleverna ett yrkesprogram, och siffran har faktiskt ökat. Detta ska jämföras med det nationella snittet på 37% som söker ett yrkesprogram.
Fordons-och transportprogrammet har fler förstahandssökande till programmet än antalet platser (sex procent sökte fordons- och transport, som hade fem procent av alla platser)! Detta är ett intresse vi borde vara glada över och uppmuntra. I stället skickar vi ett negativt antagningsbesked till unga människor som önskar bygga en framtid i vår bransch. Det är inte rimligt att vi tvingar ungdomar att söka ett annat, av arbetsmarknaden mindre efterfrågat, program. Vi vill att alla som ser en framtid inom släpvagnstillverkning, lastbilspåbyggnad och komponenttillverkningen ska kunna utbilda sig här i regionen, för att sedan få arbete och ett liv här i Gävleborg.
Vår önskelista till utbildningspolitikerna i Gävleborg:
- Lyssna på Skolverkets råd – skapa fler utbildningsplatser på Fordon- och transport och Industritekniska programmet på gymnasiet-att elever inte kommer in på ett förstahandsalternativ som arbetsmarknaden efterfrågar är orimligt
- Mer information om yrkesprogrammen, även för Komvuxelever.
- Inriktningen på Fordon- och transportprogrammet mot Lastbil och mobila maskiner måste lyftas.
- Komvux (yrkesvux) måste erbjuda utbildningar mot den privata arbetsmarknaden och inte domineras av Vård och omsorg/Barn och fritid.
Vi ska vara stolta över att så många av våra ungdomar vill arbeta i vår bransch. Det lovar gott för framtida expansioner. Men då måste vi sluta att göra självmål och låsa ute dem som faktiskt vill utbilda sig till yrken som arbetsmarknaden skriker efter!
Läs vår rapport:
Vad händer med dimensioneringen av gymnasieskolan och dess påverkan i Gävleborg?
Läs artikeln direkt i Gefle Dagblad.
Undertecknat:
David Cramér Carina Jakobsson
Branschansvarig Koncernchef
Lastfordonsgruppen (LFG) Translink/Kilafors & ordförande LFG
david.cramer@tebab.com carina.jakobsson@translink.se
070 582 67 02 070 642 95 90
Tomas Bergman Urban Åhrlin
Laboratory Manager Vd
Hiab Customer Innovation Center Rolba AB
Lina Bylund Johan Sundin
Platschef/HR-chef Product manager
Exte Fabriks AB Sunfab Hydraulics AB
Ulf Göransson Martin Wåhlin
Vd Vd
Trux AB CMT & Parator